Påverka nationellt och internationellt

Följande fördelar med att medverka i standardiseringsprojektet har under projektets gång framförts av olika medverkande som t.ex. tillverkare, konsulter och användare på olika nivåer:

• ger tillgång till heltäckande teknisk information inom området
• höjer den tekniska kompetensen inom verksamheten
• förhindrar konkurrensbegränsande föreskrifter - den europeiska och nationella politiken anger vad som ska uppnås, näringslivet och andra intressenter utformar bästa vägen dit med hjälp av standarder
• ger användare tidig tillgång till information om produkterna och hur dessa klarar kraven i standarder
• ger möjlighet att påverka den tekniska utvecklingen, där Sverige med sin stora kunskap om fjärrvärme och fjärrkyla måste vara med och styra standardiseringsarbetet
• ger inblick i hur fjärrvärme och fjärrkyla utvecklas i övriga Europa
• skapar nätverk som ger möjlighet att erbjuda tjänster utanför Sverige
• ger vinster vid tillverkning, upphandling, montage och drift av rör och andra komponenter i fjärrvärme och fjärrkylesystem
• att på ett tidigt stadium kunna anpassa sig till framtida krav och påverka i riktning mot fuktionsinriktade, praktiskt optimala standarder
• deltagandet i standardiseringsarbetet kan åberopas i kundkontakter, som kan utgöra en form av referens både för projektering, provning och besiktning
• standardiseringsverksamheten har givit upphov till en hel del insatser inom forskning och utveckling (FoU) med positiv effekt för den svenska branschen

Ett helhetsgrepp på standarder

I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, användare, intresseorganisationer, myndigheter eller övriga i branschen. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen. Deltagande organisationer fokuserar på underhåll av befintliga standarder för att hålla dessa à jour med den tekniska utvecklingen och ta vara på nya erfarenheter och forskningsrön. Organisationer som använder en "vänta-och-se"-strategi kan möta avservärt högre kostnader och högre risk än dem som aktivt följer utvecklingen inom området. 

En strategisk fördel för verksamheten

Din organisation är välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för fjärrvärme och fjärrkyla. Kanske du idag jobbar som tillverkare, konstruktör, inköpare, på myndighet eller organisation, eller så är du användare med åsikter om säkerhet eller andra utmaningar.  Kontakta ansvarig projektledare Bledar Beqiri, bledar.beqiri@sis.se, så berättar vi mer om arbetet.

Fjärrvärmesystem består av förisolerade rörsystem med fast förband mellan värmeisolering och medierör respektive mantelrör för direkt markförlagd distribution av hetvatten. Rören finns som enkelrör eller dubbelrör. Har dubbelrören samma dimension benäms de i Sverige som twin-rör.

AG 1 Förtillverkade rörssystem arbetar med standardisering av rördelar och ventiler, skarvar, isolermaterial av polyuretan, PE-mantlar, expansionskuddar och övervakningssystem, samt design och installation av förtillverkade rörsystem för fjärrvärme och fjärrkyla. Standarder utvecklas kontinuerligt för:

• Termer och definitioner (SS-EN 17248),
• Enkelrörsystem (SS-EN 253), dubbelrörsystem (SS-EN 15698-serien) och flexibla rörsystem (SS-EN 15632-serien) för fjärrvärme,
• Enkelrörsystem (SS-EN 17415-serien) och flexibla rörsystem (EN 17414-serien) för fjärrkyla,
• rördelsenheter (SS-EN 448 och SS-EN 15698-2) för både enkel- och dubbelrörssystem, med eller utan övervakningssystem (SS-EN 14419),
• ventiler (SS-EN 488), samt
• konstruktion (SS-EN 13941-1) och installation (SS-EN 13941-2) rörsystem.

De nu gällande utgåvorna av standarderna ligger till grund för Euroheat & Power Certification Program, inkl. EHP001 - Straight Pipes, EHP002 - Flexible Pipes & EHP003 - Steel Valves. 

Fakturering och optimering är några av de viktigaste funktionerna för de som äger en termisk energimätare. Det är avgörande att de termiska energimätare som finns på marknaden, har hög mätsäkerhet, fungerar under lång tid, minimerar kostnader för mätning, och tillhandahåller mätare med minimal miljöpåvekan.

AG 2 Termiska energimätare arbetar med standardisering av krav på noggrannhet, konstruktion, installation, drift och provning av termiska energimätare - SS-EN 1434-serien - inkl: 

• SS-EN 1434-1:2022 om allmänna krav,
• SS-EN 1434-2:2022 om konstruktionskrav,
• SS-EN 1434-3:2022 om datautbyte och gränssnitt,
• SS-EN 1434-4:2022 om typgodkännandeprovning,
• SS-EN 1434-5:2022 om provning för bedömning av överensstämmelse och verifiering, och
• SS-EN 1434-6:2022 om installation, drifttagning, driftövervakning och underhåll.

De nu gällande utgåvorna av standarderna är harmoniserade gentemot Europaparlamentets och rådets direktiv om mätinstrument, MID (2014/32/EU).

Eftersom många energibolag spänner över flera energislag är det viktigt med en kommunikationsstandard som är gemensam för alla typer av förbrukningsmätare för värme, gas, vatten och el, vid avläsning, tariffomställningar m.m. 

AG 3 Fjärrkommunikation arbetar med standardisering av kommunikationsgränssnitt för mät- och undermätningssystem för värme, kyla, gas, vatten och el där protokollen tillämpas på mätare och distribueras via nätverk, med fokus på hög överföringssäkerhet samt hänsyn till säker kommunikation, datasekretess, skalbara mekanismer för säkerhetstjänster, dataintegritet, autentisering och konfidentialitet - SS-EN 13757-serien - inkl: 

• SS-EN 13757-1:2021 om datautbyte,
• SS-EN 13757-2:2018 om trådbunden M-Bus,
• SS-EN 13757-3:2018 om applikationsprotokoll,
• SS-EN 13757-4:2019 om trådlös M-Bus,
• SS-EN 13757-5:2015 om trådlös avläsning och reläöverföring,
• SS-EN 13757-6:2015 om lokalbus, och
• SS-EN 13757-7:2018 om transport- och säkerhetstjänster.

De nu gällande utgåvorna av standarderna är harmoniserade gentemot Europaparlamentets och rådets direktiv om radioutrustning, RED (2014/53/EU.)

Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivisering, EED (2018/2012 som ersätter 2012/27/EU) säger att konsumenten skall kunna påverka sin egen förbrukning, och det är av stor vikt att den förbrukningshistorik som energibolagen lämnar ut är felfri. Idag föreligger det problem med felaktig mätdata då det exempelvis blir fel på energimätare eller kommunikationsutrustning, fel som förblir oupptäckta blir kostsamma och branschen förlorar trovärdighet när kunder upptäcker felet och får felaktiga fakturor.

AG 4 Validering av mätvärden har publicerat och vidareutvecklar en nationell standard för validering av mätvärden (SS 143000:2022) med fokus på bedömning av mätvärdenas rimlighet och efterberäkning av mätvärden i avsaknad av korrekta mätvärden, i syfte att stödja i dialogen mellan energileverantörer och deras kunder för att säkerställa att: 

• fakturering grundas på den faktiska förbrukningen, 
• förbrukningen presenteras på ett klart och begripligt sätt, och

• den tekniska standarden mot högre tidsupplösning utvecklas vidare.

SS 143000:2022 omfattar validering av mätvärden som inte regleras i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, fakturering och tillhandahållande av information om levererad värmeenergi (fjärrvärme) - EIFS 2022:3 - och bortförd värmeenergi (fjärrkyla) - EIFS 2022:4.

Användning av standarder hjälper till att säkerställa att mätarna ger mätvärden av varm- och kallvatten med en viss noggrannhet, vilket i samband med volymetrisk prissättning ger vattenmätare ett incitament för vattenbesparing. Dessutom hjälper standarder till att upptäcka vattenläckor i distributionsnätet.

AG 5 Vattenmätare arbetar med standardisering av vattenmätare för att säkerställa övervakning av vattenanvändning och beräkning av faktisk förbrukning - SS-EN ISO 4064-serien - inkl: 

• SS-EN ISO 4064-1:2017 om metrologiska krav,
• SS-EN ISO 4064-2:2017 om provningsmetoder,
• SS-EN ISO 4064-3:2014 om testrapport,
• SS-EN ISO 4064-4:2014 om icke-metrologiska krav, och
• SS-EN ISO 4064-5:2017 om installationskrav.

De nu gällande utgåvorna av standarderna är harmoniserade gentemot Europaparlamentets och rådets direktiv om mätinstrument, MID (2014/32/EU).

Därtill finns även ISO 22158:2011 om in- och utmatningsprotokoll samt elektroniska gränssnitt för vattenmätare.

Värmeväxlare spelar en avgörande roll i fjärrvärmesystem eftersom de möjliggör effektiv överföring av värme från värmekällan till användarens hem eller byggnad.

AG 6 Värmeväxlare arbetar med standardisering av  värmeväxlare för att säkerställa prestanda för värmeväxlare med vatten som primär- och sekundärmedium för fjärrvärme, inkl: 

• SS-EN 1148 som innehåller riktlinjer för hur  tester ska utföras för att säkerställa att värmeväxlarna fungerar effektivt och uppfyller de krav som ställs inom fjärrvärmesystem

Standarden hänvisas till i ett flertal installationsanvisningar för fjärrvärmecentraler från svenska såväl som europeiska energibolag.

Läckor i underjordiska ledningsnät för fjärrvärme, fjärrkyla, dricksvatten och gas innebär stora kostnader och miljöpåverkan. Traditionella metoder för läcksökning är ofta resurskrävande och otillräckliga – särskilt vid små eller svåråtkomliga läckor.

Mot denna bakgrund har AG 7 Läcksökning med hund startat ett nytt arbete med att ta fram en ny nationell standard: SS 880000 – Läcksökning med hund vid vatten- och gasledningar. Metoden bygger på användning av specialtränade sökhundar som kan identifiera läckor genom att reagera på specifika doftbilder, utan att tillsätta ämnen i systemen eller störa stadsmiljön.

Standarden syftar till att kvalitetssäkra och dokumentera metoden, och skapa förutsättningar för utbildning, certifiering och bredare användning. Den är särskilt relevant i ljuset av EU-förordning 2024/1787 om minskade metanutsläpp, där regelbundna kontroller av fossilgasledningar krävs.